like a rebel wondering where the wave went
(Hej min lilla rebell. Hur har du det? Det var länge sedan vi rymde någonstans & gjorde något fint. Vad säger du om att spänna upp hängmattor ute i skogen - jag vet ett jätte fint ställe med ett övergivet hus & i den övergivna trädgården finns det överfulla äppelträd med sura äpplen - & så kan vi ligga där & stirra på molnen & skyddas av löven när det blixtrar & regnar & så kan jag berätta den där hemligheten som jag inte vågar berätta för någon.)
sv: ja, den filmen är fantastisk! önskar att verkligheten vore likadan ibland.
för många dagar känns allt så färglöst och ohändelserikt.
(Jag tycker hemskt mycket om att läsa högt, jag hade en pojkvän som jag brukade läsa för och det kändes alltid så hemskt fint. Poesi är så svårt, det får du läsa, jag vill läsa Bränt barn för dig av Stig Dagerman, jag förstår mig på hans språk & tror mig kunna göra honom rättvisa. Dessutom så anser jag att vartenda mening han skriver är poesi, men det hör inte riktigt hit.
Att fika i timmar med sina finaste låter underbart. & lärarna du har, särskilt de med underliga frisyrer, ska du studera i detalj, när du blir stor kommer du att vilja använda dem som karaktärer i någon av dina noveller.
Jag har några kurser just nu & har hittat en pojke bland kurskamraterna som är en besläktad själ. Vi brukar sitta ute i naturen mellan lektionerna & han är fasligt lång så mitt huvud är alltid i höjd med hans axlar & då är det kanske inte så konstigt att jag större delen av tiden sitter där & lyssnar & lutar huvudet mot den där pojkaxeln & tycker att det är fint med nya vänner som känns som gamla.)
